Nytt gränsvärde för PFAS

PFAS är syntetiskt framställda kemikalier. PFAS-ämnen finns i exempelvis teflonstekpannor, funktionskläder, kosmetika, spolglans, livsmedelsförpackningar, impregneringssprayer och brandskum. Ämnena är mycket svårnedbrytbara i naturen och de sprids lätt i vatten. Utsläpp från produktionen eller användningen av dessa produkter hamnar till slut i mat, dryck och i luften. PFAS förekommer i till exempel fisk, frukt, ägg och vatten. De allra flesta i Sverige får i sig mest PFAS från maten och inomhusmiljön.

Nytt gränsvärde

Den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten, EFSA, fastställde i september 2020 en skärpt bedömning av hur mycket PFAS-ämnen människor kan få i sig utan risk för hälsan.

Med anledning av detta föreslår nu Livsmedelsverket att det nya gränsvärdet för dricksvatten i Sverige ska vara 4 nanogram per liter vatten (ng/l) för PFAS4 (summan av fyra olika PFAS-ämnen).   Det nya gränsvärdet kommer enligt förslaget att börja tillämpas 2026. Livsmedelsverkets åtgärdsgräns är idag 90 nanogram per liter vatten för 11 PFAS-ämnen.

De mängder av PFAS vi vanligtvis får i oss via mat och dricksvatten orsakar inte akuta hälsoproblem, men ämnena lagras länge i kroppen. Därför är det viktigt att människor får i sig så lite som möjligt av dessa ämnen.

Norrvattens dricksvatten

Dricksvattnet som Norrvatten producerar ligger långt under dagens åtgärdsgräns för PFAS. Dricksvattnet från Görvälnverket har dock PFAS4-halter som ligger nära det nya gränsvärdet. Under det senaste året har medelvärdet för PFAS4 varit 4,2 ng/l. Den högsta uppmätta halten PFAS4 var 5 ng/l och det lägsta uppmätta halten 3,6 ng/l. 

Det betyder att Norrvatten, precis som många andra dricksvattenproducenter i Sverige, behöver införa ytterligare rening under de närmsta åren. Norrvatten har sedan flera år tillbaka forskningsprojekt som testar nya reningsmetoder för att ge underlag till beslut om en framtida utbyggd rening. Det tar lång tid och är kostsamt att införa nya reningssteg, men Norrvatten planerar redan för att kunna hantera lägre gränsvärden för PFAS i vattenverkets kommande utbyggnad.  

Den allra viktigaste åtgärden är dock att aktörer som släpper ut PFAS i miljön tar sitt ansvar så att PFAS inte hamnar i naturen.

Skydda Mälaren och grundvattnet

Norrvatten ser allvarligt på att Mälaren förorenas och arbetar sedan länge för att skydda vattentäkten och stoppa utsläpp till Mälaren. Till exempel för Norrvatten dialog med räddningstjänsten och kommuner för att begränsa spridning av brandskum från nya bränder.  Inom ramen för Norra Stockholmsåsens grundvattenråd arbetar Norrvatten också för att skydda grundvattnet i norra Stockholmsåsen mot föroreningar.

PFAS i grundvatten

Norrvatten har Mälaren som huvudvattentäkt och hämtar sitt råvatten där. Norrvatten har även sju grundvattenverk som kan användas som reservvatten, vid enstaka tillfällen under kortare perioder, om det är problem med den ordinarie dricksvattenproduktionen. Fyra av dessa grundvattenverk ligger längs norra Stockholmsåsen och vattnet från av dessa grundvattenverk innehåller varierande halter av PFAS, några ligger nära nuvarande åtgärdsgränser. Norrvatten inväntar vägledning för hur PFAS-halter i reservvatten ska bedömas. För att skydda dricksvattnet och ekosystemet är det viktigt att verksamheter som släpper ut PFAS vidtar åtgärder snabbt.

Om PFAS-ämnen

PFAS (poly- och perfluorerade alkylsubstanser) är ett samlingsnamn för tusentals kemiska ämnen som är framställda av människan. Ämnena har förorenat grundvattnet på flera platser i Sverige och i andra länder.  PFAS som släpps ut i miljön hamnar till slut i mat och dryck.  De allra flesta i Sverige får i sig mest PFAS från maten och inomhusmiljön.

PFAS-ämnen har många olika användningsområden i vårt samhälle som en följd av sina vatten-, fett- och smutsavvisande egenskaper. Textil- och läderimpregnering är ett av de största användningsområdena för PFAS-ämnen. PFAS-ämnen används även i bland annat golvvax, skidvalla, brandsläckningsskum, färg, teflon, snabbmatskartonger, bakplåtspapper, smink och bullformar.

PFOS, PFOA, PFHxS och PFNA

De ämnen som benämns PFAS4 är: PFOS, PFOA, PFHxS och PFNA. Användningen av dessa ämnen är redan reglerad till stor del. De två vanligaste PFAS-ämnena är PFOS och PFOA. PFOS (perfluorooktansulfonat) har använts i mer än 50 år på grund av dess vatten,- fett och smutsavvisande egenskaper. PFOS är svårnedbrytbart. Ämnet ökar högre upp i näringskedjan och högst halter påvisas i fisk och fiskätande fåglar och djur. I höga halter kan ämnet på sikt orsaka bland annat leverskador. Nya regler för PFOS trädde i kraft 2008, som innebär förbud att använda PFOS och ämnen som kan brytas ned till PFOS. PFOA har begränsats i EU från juni 2020 och i december 2020 införs ett globalt förbud för PFOA efter ett beslut i FN. 

Exempel på konsumentprodukter där PFAS kan finnas:

• Bakformar
• Bakpapper
• Bilvax
• Bilklädsel
• Bordsdukar
• Brandsläckningsskum
• Cupcake-formar
• Fotomaterial
• Fritidskläder
• Färg till skrivare
• Golvpolish
• Impregnering av glas, plast
• Insektsmedel
• Kartong
• Kosmetika
• Mattor
• Paraplyer
• Pizzakartonger
• Popcorn-papper
• Skidvalla
• Smarttelefoner (smutsavvisande ytbehandling)
• Smörjmedel
• Spolglans för diskmaskiner
• Tandtråd
• Tält
• Väskor
• Ytbehandlings/beläggningsmaterial

Länkar

Livsmedelsverket om nytt gränsvärde för PFAS

Livsmedelsverket om PFAS

Länsstyrelsen om PFAS i sjöar och vattendrag

Så här skriver branschorganisationen Svenskt Vatten om ämnet.

Så här undviker du PFAS i din vardag - tips från Naturskyddsföreningen.

Kemikalieinspektionens guide om PFAS