Ny kartläggning av PFAS-föroreningar i Östra Mälaren

Kartläggningen, som är den första som genomförts för hela Östra Mälarens vattenskyddsområde, visar att det går att identifiera specifika områden som har relativt stor påverkan på råvattenkvaliteten vid vattenverken i Östra Mälaren.

Den nordöstra delen av Mälaren har höga halter av PFAS, jämfört med övriga Mälaren. I nordöstra delen av Mälaren finns exempelvis Arlanda och Ärnaområdet. Vid dessa platser användes tidigare brandskum som innehåller PFAS. PFAS-ämnen är mycket svårnedbrytbara och därför finns ämnena kvar i naturen under lång tid. Även Brobäcken, där Högbytorp avfallsanläggning finns inom avrinningsområdet, och Albysjön har relativt höga halter av PFAS som påverkar Östra Mälaren.

Görvälnbassängen, den del av Mälaren som både Görvälnverket och Lovöverket hämtar sitt råvatten från, har PFAS4-halter omkring det nya gränsvärdet för dricksvatten som börjar gälla 2026, vilket medför kostsamma behov av ökad rening i vattenverken om inte råvattenkvaliteten förbättras. Studien indikerar att om PFAS-föroreningar från nordöstra Mälaren stoppas så skulle det kunna medföra en minskning med 30 - 40% av PFAS-halten i vattnet i Görvälnbassängen. Det skulle i sin tur betyda att PFAS4-halterna i råvattnet skulle hamna tydligt under det nya gränsvärdet och därmed minska behovet av rening i vattenverket.

− Det är mycket viktigt att åtgärder införs nu vid dessa kraftigt förorenade områden så att spridningen inte fortsätter till Östra Mälaren och vårt råvatten. PFAS-föroreningar medför stora kostnader för dricksvattenproducenter som måste införa ökad rening, vilket i slutändan påverkar priset på dricksvatten, säger Andreas Thunberg, vd, Norrvatten.

Kort om kartläggningen av PFAS i Mälaren

• Projektet Fokus på PFAS i Östra Mälarens Vattenskyddsområde inleddes 2022 och syftet är att öka kunskapen om PFAS-flöden och källor i Östra Mälaren för att långsiktigt minska PFAS-belastningen på Mälaren och åtgärda PFAS vid utsläppskällorna.
  
  
• I den delstudie som nu avslutats har det geografiska området för studien utvidgats till att omfatta hela Östra Mälarens vattenskyddsområde och nya data har inarbetats i kartläggningen. Även om det fortfarande finns osäkerheter har nya mätningar gjort att resultaten som presenteras i den nya delstudien är betydligt säkrare än tidigare.
  
  
• Beräkningar har genomförts för spridning av PFAS från källor som markanvändning, nederbörd, och enskilda avlopp samt från punktkällor som avfallsdeponier och förorenad mark där brandskum har använts.

• Ett nytt, betydligt lägre gränsvärde för PFAS börjar gälla 2026 och är ett riktvärde redan idag. Det nya gränsvärdet för PFAS4 är 4 nanogram per liter vatten. Norrvattens dricksvatten innehåller idag PFAS4-halter nära det nya gränsvärdet, och Norrvatten kommer att införa ytterligare rening. Den viktigaste åtgärden är dock att de verksamheter som släpper ut PFAS i miljön vidtar åtgärder.

• För att minska halterna av PFAS vid vattenverken är det viktigt att vidta åtgärder i andra delar av Mälarens avrinningsområde. Detta skulle gynna vattenkvaliteten i Mälaren och dessutom vara en kostnadseffektiv åtgärd. Norrvatten och Stockholm vatten och avfall jobbar aktivt för att få till stånd åtgärder vid de största PFAS-källorna och har en god dialog med berörda aktörer.
  
  
• Norrvatten har ett vattenverk och Stockholm vatten och avfall har två vattenverk som hämtar sitt råvatten från Östra Mälaren. Tillsammans förser de tre vattenverken över två miljoner människor med dricksvatten.

Hela rapporten finns att läsa här (pdf).

Om PFAS

PFAS är syntetiskt framställda kemikalier. PFAS-ämnen finns i exempelvis teflonstekpannor, funktionskläder, kosmetika, spolglans, livsmedelsförpackningar, impregneringssprayer och brandskum. Ämnena är mycket svårnedbrytbara i naturen och de sprids lätt i vatten. Utsläpp från produktionen eller användningen av dessa produkter hamnar till slut i mat, dryck och i luften. PFAS förekommer i till exempel fisk, frukt, ägg och vatten. De allra flesta i Sverige får i sig mest PFAS från maten och inomhusmiljön.

De mängder av PFAS vi vanligtvis får i oss via mat och dricksvatten orsakar inte akuta hälsoproblem, men ämnena lagras länge i kroppen. Därför är det viktigt att människor får i sig så lite som möjligt av dessa ämnen.