Kartläggning av PFAS i Mälaren vid Görväln

Bild på Mälaren med öar i bakgrunden
Publicerad 14 september 2022

Norrvatten har undersökt källorna till PFAS-föroreningar som når den del av Mälaren där Norrvatten hämtar råvatten för att producera dricksvatten. Studien visar på vikten av att sanera kända PFAS-förorenade platser och att arbeta med förebyggande åtgärder.

Dricksvattnet som Norrvatten producerar ligger långt under dagens åtgärdsgräns för PFAS.  Livsmedelsverket har föreslagit ett nytt, betydligt lägre gränsvärde för PFAS, från 2026. Norrvattens dricksvatten innehåller idag PFAS-halter nära det nya gränsvärdet, och Norrvatten kommer att behöva införa ytterligare rening för att klara det. Den viktigaste åtgärden är dock att de verksamheter som släpper ut PFAS i miljön vidtar åtgärder.

Förorenade platser

Resultaten av studien som Norrvatten genomfört visar att det finns många källor till PFAS. Den nordöstra delen av Mälaren har höga halter av PFAS, jämfört med övriga Mälaren. I nordöstra delen av Mälaren finns Arlanda och Ärna flygplats. Studien indikerar att dessa platser står för en stor del av den mängd PFAS som når Norrvattens råvatten. Vid dessa platser användes tidigare brandskum som innehåller PFAS. PFAS-ämnen är mycket svårnedbrytbara och därför finns ämnena kvar i naturen under lång tid. Studien bygger på uppskattningar, men indikerar att sanering av PFAS-förorenad mark skulle kunna medföra en minskning med 30% av PFAS-halten i vattnet vid Görvälnverket. Det skulle i sin tur betyda att Norrvatten skulle ha goda möjligheter klara det nya gränsvärdet för PFAS utan att införa ytterligare rening.

Kort om Norrvattens kartläggning av PFAS i Mälaren

  • Studien har kartlagt omfattningen av PFAS-föroreningar från Mälarens inflödande bassänger till Mälaren-Görväln och från källor inom Görvälns avrinningsområde och resultaten ger en första överblick. Mälaren-Görväln är benämningen på den del av Mälaren där Norrvatten hämtar råvatten för att producera dricksvatten.

  • Målsättningen med arbetet var att kartlägga källor till PFAS för att åtgärder ska kunna prioriteras så att den fortsatta spridningen av PFAS-föroreningar begränsas och att förekomsten av PFAS minskar i Mälaren-Görväln, Stockholmsområdets viktigaste vattentäkt.

  • Beräkningar har genomförts för spridning av PFAS från källor som markanvändning, nederbörd, och enskilda avlopp samt från punktkällor som avfallsdeponier och förorenad mark där brandskum har använts.

  • För att minska halterna av PFAS vid vattenverket är det viktigt att vidta åtgärder i andra delar av Mälarens avrinningsområde.

  • Norrvatten jobbar aktivt för att få till stånd åtgärder vid de största PFAS-källorna, något som skulle gynna både ekosystem, råvattenkvaliteten och dessutom vara en kostnadseffektiv åtgärd.

  • Hela rapporten finns att läsa här (pdf). 

Om PFAS

PFAS är syntetiskt framställda kemikalier. PFAS-ämnen finns i exempelvis teflonstekpannor, funktionskläder, kosmetika, spolglans, livsmedelsförpackningar, impregneringssprayer och brandskum. Ämnena är mycket svårnedbrytbara i naturen och de sprids lätt i vatten. Utsläpp från produktionen eller användningen av dessa produkter hamnar till slut i mat, dryck och i luften. PFAS förekommer i till exempel fisk, frukt, ägg och vatten. De allra flesta i Sverige får i sig mest PFAS från maten och inomhusmiljön.

De mängder av PFAS vi vanligtvis får i oss via mat och dricksvatten orsakar inte akuta hälsoproblem, men ämnena lagras länge i kroppen. Därför är det viktigt att människor får i sig så lite som möjligt av dessa ämnen.

Dela sidan