Gränsvärde för PFAS

Vy över Mälaren, segelbåt i mitten av fotot

Ett nytt, betydligt lägre gränsvärde för PFAS börjar gälla 2026 och är ett riktvärde redan idag. Norrvattens dricksvatten innehåller idag PFAS-halter nära det nya gränsvärdet, och kommer att behöva införa ytterligare rening. Den viktigaste åtgärden är dock att de som släpper ut PFAS-ämnen i miljön tar sitt ansvar.

PFAS är syntetiskt framställda kemikalier. PFAS-ämnen finns i exempelvis teflonstekpannor, funktionskläder, kosmetika, spolglans, livsmedelsförpackningar, impregneringssprayer och brandskum. Ämnena är mycket svårnedbrytbara i naturen och de sprids lätt i vatten. Utsläpp från produktionen eller användningen av dessa produkter hamnar till slut i mat, dryck och i luften. PFAS förekommer i till exempel fisk, frukt, ägg och vatten. De allra flesta i Sverige får i sig mest PFAS från maten och inomhusmiljön.

Nytt gränsvärde

Den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten, EFSA, fastställde i september 2020 en skärpt bedömning av hur mycket PFAS-ämnen människor kan få i sig utan risk för hälsan.

Med anledning av detta har Livsmedelsverket beslutat att det nya gränsvärdet för dricksvatten i Sverige ska vara 4 nanogram per liter vatten (ng/l) för PFAS4 (summan av fyra olika PFAS-ämnen). Det nya gränsvärdet kommer att börja tillämpas 2026 och är ett riktvärde redan idag.

De mängder av PFAS vi vanligtvis får i oss via mat och dricksvatten orsakar inte akuta hälsoproblem, men ämnena lagras länge i kroppen. Därför är det viktigt att människor får i sig så lite som möjligt av dessa ämnen.

Norrvattens dricksvatten

Dricksvattnet som Norrvatten producerar ligger långt under den tidigare åtgärdsgränsen för PFAS. Dricksvattnet från Görvälnverket har dock PFAS4-halter som ligger nära det nya gränsvärdet. Under 2023 var medelvärdet för PFAS4 3,5 ng/l. Den högsta uppmätta halten PFAS4 var 4,1 ng/l och det lägsta uppmätta halten 3,2 ng/l.

Det betyder att Norrvatten, precis som många andra dricksvattenproducenter i Sverige, behöver införa ytterligare rening. Norrvatten har sedan flera år tillbaka forskningsprojekt som testar nya reningsmetoder för att ge underlag till beslut om utbyggd rening. Det tar lång tid och är kostsamt att införa nya reningssteg, men Norrvatten planerar redan för att kunna hantera lägre gränsvärden för PFAS i vattenverkets kommande utbyggnad. I dagens vattenverk är förhoppningen att flotationsprocessen kan leda till lägre PFAS-halter.

Den allra viktigaste åtgärden är dock att aktörer som släpper ut PFAS i miljön tar sitt ansvar så att PFAS inte hamnar i naturen.

Skydda Mälaren och grundvattnet

Norrvatten ser allvarligt på att Mälaren förorenas och arbetar sedan länge för att skydda vattentäkten och stoppa utsläpp till Mälaren. Till exempel för Norrvatten dialog med räddningstjänsten och kommuner för att begränsa spridning av brandskum från nya bränder. Inom ramen för Norra Stockholmsåsens grundvattenråd arbetar Norrvatten också för att skydda grundvattnet i norra Stockholmsåsen mot föroreningar.

PFAS i grundvatten

Norrvatten har Mälaren som huvudvattentäkt och hämtar sitt råvatten där. Norrvatten har även sex grundvattenverk som kan användas som reservvatten, vid enstaka tillfällen under kortare perioder, om det är problem med den ordinarie dricksvattenproduktionen. Fyra av dessa grundvattenverk ligger längs norra Stockholmsåsen och vattnet från av dessa grundvattenverk innehåller varierande halter av PFAS, några ligger nära nuvarande åtgärdsgränser. Norrvatten inväntar vägledning för hur PFAS-halter i reservvatten ska bedömas. För att skydda dricksvattnet och ekosystemet är det viktigt att verksamheter som släpper ut PFAS vidtar åtgärder snabbt.

Om PFAS-ämnen

PFAS (poly- och perfluorerade alkylsubstanser) är ett samlingsnamn för tusentals kemiska ämnen som är framställda av människan. Ämnena har förorenat grundvattnet på flera platser i Sverige och i andra länder. PFAS som släpps ut i miljön hamnar till slut i mat och dryck. De allra flesta i Sverige får i sig mest PFAS från maten och inomhusmiljön.

PFAS-ämnen har många olika användningsområden i vårt samhälle som en följd av sina vatten-, fett- och smutsavvisande egenskaper. Textil- och läderimpregnering är ett av de största användningsområdena för PFAS-ämnen. PFAS-ämnen används även i bland annat golvvax, skidvalla, brandsläckningsskum, färg, teflon, snabbmatskartonger, bakplåtspapper, smink och bullformar.

PFOS, PFOA, PFHxS och PFNA

De ämnen som benämns PFAS4 är: PFOS, PFOA, PFHxS och PFNA. Användningen av dessa ämnen är redan reglerad till stor del. De två vanligaste PFAS-ämnena är PFOS och PFOA. PFOS (perfluorooktansulfonat) har använts i mer än 50 år på grund av dess vatten,- fett och smutsavvisande egenskaper. PFOS är svårnedbrytbart. Ämnet ökar högre upp i näringskedjan och högst halter påvisas i fisk och fiskätande fåglar och djur. I höga halter kan ämnet på sikt orsaka bland annat leverskador. Nya regler för PFOS trädde i kraft 2008, som innebär förbud att använda PFOS och ämnen som kan brytas ned till PFOS. PFOA har begränsats i EU från juni 2020 och i december 2020 införs ett globalt förbud för PFOA efter ett beslut i FN.